Komik-konsten

Var med jobbet på Stand up i kväll för att se vår kollega debutera som komiker i hemstan. Tillsammans med gänget från Tingsrätten, som också känner "stjärnskottet", var vi mer än halva publiken.

Han var rolig vår kollega men är ännu roligare i verkligheten. Jag tycker ofta att det är den oväntade komiken som är bäst. Inte den när man förväntas skratta, som stand up går ut på. De andra i kvällens startfält körde på med många kända klyschor, mycket sex, och blottade sig själva så fort ett skämt inte gick hem. "Nähä, då stryker jag det skämtet nästa gång...." Blev rätt tjatigt efter en stund. Då ger man dessutom publiken dåligt samvete. Kom igen då, tråkmånsar!

Är imponerad av alla som vågar ställa sig på en scen och försöka få folk att skratta. Måste vara det svåraste som finns. Om man inte heter typ David Batra eller Johan Glans....då verkar det va hur lätt som helst.

Cyklande Jensen

På fredagkväll missar jag både Lasse Lindh och Emil Jensen när de spelar i stan. Ska jobba....jiha.

Emil Jensen ska visst skippa turnébussen för miljön. I stället ska han trampa på cykeln mellan alla spelningar. Ystad, Hultsfred och Arvikafestivalen. Oavsett om det är ett pr-knep eller om han verkligen gör det för miljön är det en tuff grej.

Undra om han har blivit inspirerad av den där arbetslösa kvinnan som rodde längsmed Sverige. Hon fick visst jobb, undra om han får fler fans?

Okände Oscar

Lasse Lindh, Anna Ternheim, Lars Winnerbäck, Emil Jensen, Ane Brun, Damien Rice, Hello saferide/Säkert, Maia Hirasawa....

Listan på mina favoriter, soloartister med gitarr, kan göras lång. Nu har jag hittat en ny, eller snarare Jonas, som jag tror få känner till. Oscar Danielson heter han. Skön röst och bra texter.

På sin Myspace skriver han att han släpper sitt fjärde (!) album i september. Märkligt att jag varken hört namn eller röst innan. Dessutom har han visst skrivit två romaner också.
På sidan tycker jag låten Krypa ner är bäst.

Faktiskt

Varför säger du fuck this hela tiden?

Faktiskt.

Intressant hur det vanliga ordet kan låta så grovt i en nyanländs öron.

Hej då Molly

Sorgligt. Min lilla katt Molly finns inte mer. Så plötsligt och oväntat. Njurarna var helt förstörda sa veterinären. Kanske är det torrfodrets fel. Är i alla fall säker på att hon har haft elva bra år. Hon visade verkligen att hon njöt av livet. Älskade sommarhalvåret. Då var hon ofta på cykelbodens tak. Spejade på småfåglar eller sov i solen.

Är märkligt med husdjur. Andras katter och hundar är bara själlösa djur medan det egna husdjuret har en personlighet och en massa egenheter. När jag och Molly bodde under samma tak var hon på något sätt en vän. Hon var en jäkel på att trösta.

Nu ligger hon bredvid Lasse i jorden vid häcken i trädgården. Sida vid sida med vår första fina katt som blev påkörd av en bil året innan Molly föddes. Vem vet, kanske skvallrar de om oss.

Schyffert övade bland gravarna

Varje gång jag promenerar från Slussen, längs med Götgatsbacken, och runt på söder ser jag massa kända människor. De bor väl runt Nytorget hela bunten. Idag såg jag Gustav Skarsgård, Tomas Gylling och Henrik Schyffert.

Henrik Schyffert var roligast. Han promenerade runt på Katarina kyrkogård, som var så vackert grön i kvällsolen, och pratade hela tiden. Trodde först att han snackade i telefon i hands-free men när vi kom närmare förstod vi att han höll på att öva på ett framträdande. Han pratade högt och engagerat. Ibland gestikulerade han, tog ett litet skutt och tittade i ett block han hade i handen.

Tror att det var en stand up-grej även om det kanske är lite skumt att öva på skämt bland gravarna. En klar exhibitionist den mannen.

Japanskt kjesarpar utanför fönstret

Är lite svårt att jobba. Utanför mitt fönster är ett 15-tal poliser och kostymklädda människor. Om en kvart kommer det japanska kjesarparet förbi här för att delta i Linnéfirandet. Många av mina kolleger är avundsjuka på min plats på första parkett. Är ett jäkla ståhej i stan och jag kan inte riktigt förstå uppståndelsen.

Lönegapet minskar mellan könen

Alltid kul när det dyker upp en positiv nyhet någon gång i bland. Förra året ökade kvinnors löner mest och knappar in på männens. Kul, men reagerar på en mening i TT:s artikel.

Om man rensar för att kvinnor och män har olika yrken, utbildning och ålder så tjänar kvinnorna nästan lika mycket som männen, 99 procent av männens lön.

Rensar yrken? Det tolkar jag som att man värderar yrken dominerade med kvinnor respektive män olika. Som att byggnadsarbetare ofta har högre lön än sjuksköterskor. Konstig formulering är det i alla fall.

Vet inte hur löneskillnaderna är på tidningen men de lär väl finnas där med, precis som på alla andra ställen. Insåg idag att det är en tydlig uppdelning på reportersidan mellan könen. I nyhetsgruppen är alla fastanställda män medan det är majoritet tjejer i gruppen som skriver feature. Det märks inte så mycket eftersom nästan alla vikarier är tjejer men så borde det inte vara. Nyhetsjobben värderas alltid tyngre och uppmärksammas mest.

Vardagsmat

Anna-Maria ville ha halloumi, jag tomatsoppa. Det blev både och. Här är tips på en god vardagsmiddag som går snabbt att göra men som ändå känns lite småfestlig .

Inget är förrätt, varmrätt eller efterrätt utan allt äts i en enda röra men från olika fat. Så som vi kanske inte riktigt är vana vid att göra.

Sallad:
Hackad gul lök, tomat och röd paprika. Lite olja.

Tomatsoppa:
Koka lite pasta och häll i Keldas färdiga tomatsoppa. Värm.

Servera med stekta halloumiskivor och bröd. (Inte i soppan...förstås) Synd att jag inte tänkte på att plåta.

Cyklande farfar

Jag gjorde som min 87-årige farfar ikväll. Cyklade genom söderort i eftermiddagssolen till mina föräldrar. Farfar var redan där när jag kom. Cykeln stod i trädgården, hjälmen låg på bordet och själv satt han på verandan. Hans närminne sviker ofta, och det gör honom ledsen, men sin ungdom minns han klart. Ger man honom lite tid kan han berätta mycket.

En vacker och varm kväll. Skönare än på dagen. Första middagen ute i linne!

Sköna söndag

Golvet är inte längre lockigt. Har dammsugit motvilligt. Nu ska jag bara göra sköna saker resten av dagen. Har sparat nästan alla DN-delar och ska nog bege mig till en park snart. Imorgon börjar en ny mastodontvecka med sju dagars jobb och jag säger hejdå till mitt sociala liv.

Kungsholmen runt

Proffsfotografen tog sovmorgon och jag ryckte in och plåtade när redaktionen på Innerstadspress sprang Kungsholmen runt,en mil, på förmiddagen. Ångrade lite att jag inte hade anmält mig och bara måste ut och springa när det slutat regna. Ikväll är det utgång och jag vill också ha darriga lår på dansgolvet.



Lite nervösa men laddade.


I mål! Alla sprang på under en timma.

Mera fransk film

Gillar verkligen fransk, spansk och italiensk film. Språken, miljöerna och kulturerna. Såg en ny fransk film idag på bio. En studie i hämnd är den svenska översättningen men mer passande vore Notvänderskan. Varför är titelöversättningarna ofta så usla?

Handlar om en ung tjej som börjar arbeta med att vända notblad åt en känd kvinnlig konsertpianist. Vad pianisten inte känner till är att de två träffades för tio år sedan när hon satt i juryn till Konservatoriet. När den unga tjejen, som då var en liten flicka, spelade för henne och juryn blev hon väldigt nonschalant behandlad och uppspelet gick dåligt.....

Se den! I Stockholm går den på Sture på Birger Jarlsgatan.

Edith Piaf

Igår såg jag La Vie en rose, filmen om Edith Piaf, med Tove. En härlig film, mycket tack vare musiken, franskan och fantastiska Marion Cotillard som spelar stjärnan. Hon spelade väldigt trovärdigt och nyansrikt. I slutet av filmen ser det ut som om Cottilard är minst 75 år, när Piaf är sjuk i reumatism, men på riktigt är hon bara 32.

Har knappt lyssnat på Edit Piaf tidigare men blir lite sugen på att köpa nåt med henne nu.

Kurs i japanska

Var med en stund när en gymnasieklass hade lektion i japanska idag. Har gjort ett lite större jobb om japanska företeelser i Uppsala och då var en språklektion en del av det. Ett kul jobb. Läraren var väldigt engagerad och det märktes att han älskade att stå där framme och undervisa. Blev lite sugen på att anmäla mig till en kurs själv. Men då vill jag ha honom som lärare.

Jag och fotografen kunde bara vara med en stund och försökte smita mitt i lektionen. Då tvingades vi ställa oss framför klassen och säga en lång hälsningsfras samtidigt som vi skulle buga....Det förgyllde nog gymnasisternas dag för de skrattade mycket.




Läraren skrev upp på tavlan vad vi skulle säga så att vi kunde tjuvkika.

Helgdilemman

Bläddrar i min kalender och inser att jag är uppbokad nästan varenda helg fram till juli. Vet inte hur det blev så och är väl inte helt nöjd även om det är en hel del roliga saker. Var tredje helg är det jobb och sen ska jag på bröllop, till Paris och förhoppningsvis på Accelerator.

Allt ska bli jättekul, och det är förstås självvalt, men jag undrar när jag ska ha de spontana grillfesterna och picknickarna? Får nog bli sömnen som får ryka under jobbhelgerna.

Sällskap med en främling

Hade sällskap med en främmande tjej i natt när jag gick hem från tunnelbanan. Jag hörde att hon frågade spärrvakten efter vägen till Midsommarkransen, vi var i Aspudden, och då erbjöd jag henne att gå med mig. Smidigare och säkrare. Det visade sig att hon också hade varit på Debaser, hennes ex spelade i det band som jag aldrig såg.

Vi promenerade förbi macken och hon köpte en tjock korv samtidigt som hon berättade att hon var på väg hem till sitt "knull". När vi kom till hans port, han bor nära oss, var det kolsvart i hans lägenhet. Han svarade inte på mobilen och tjejen började banka på hans rutor. Då drog jag. Blev lite orolig för att hon skulle få för sig att hon ville sova hos oss i stället. Men hon vinkade glatt medan hon bankade. Hoppas hon fick komma in till slut och slapp åka in till stan igen.

Senegalesisk konst

För ett drygt år sedan kom El Hadje till Sverige från Senegal. Nu har han barn med en av mina bästa kompisar och pratar flytande svenska.

Han är konstnär och delar galleri med ett gäng pensionärer. Nu ställer han ut sin konst på Galleri Burkina Faso i Gamla Stan, mitt emot Storkyrkan, fram till 5 juni .

Jag var där idag på vernisage och kan rekommendera alla att gå dit. Hans målade lampor är särskilt fina.

Har också hunnit med ett 26-års kalas, promenerat långt och käkat sushi på balkongen. Få se om det blir någon schlager ikväll eller inte. Först ska jag hem till en före detta klasskompis som fyller år.

Det gör ont

Trots att vi nästan är grannar har vi inte mötts eller setts på hela våren. Ment igår såg jag dig. Kliver på tunnelbanan vid Slussen, på väg hem från Pet Sounds, och letar efter en plats bland alla fulla människor. Ser dig men vänder om direkt och går åt motsatt håll. Orkar inte kallprata och låtsas att vi fortfarande är de vänner som vi en gång var. Du ignorerar mig och det gör ont men det kanske är jag som måste släppa. Men hur släpper man 26 år?
Jag är sämst på att bara glömma och gå vidare.

Kom K med Lindh

Har vant mig vid att pendla. Det känns inte längre som ett hinder för att jobba i Uppsala på heltid. Redaktionen är som en familj som jag inte vill lämna. Det sa jag i går på tidningens inflyttningsfest till några kolleger. Har svårt att tro att jag kommer att trivas så här bra på någon annan redaktion. Bra musik gör resorna sköna. Lasse Lindhs nya "Jag tyckte jag var glad" är en skiva jag nästan har på repeat.

Skulle behöva hjälp att förstå refrängen till en av låtarna, Kom K. Lyssnar om och om igen, men hajar ändå inte riktigt vad han säger. Finns ingen text utlagd på hemsidan heller.

Kom D
Kom R
Kom A

Kom K
Kom Y
Kom SOS
Kom då in i mitt hörn och kyss mig och ljug och gör det så bra så att jag verkligen tror dig

Vad menar han egentligen?

Okunskapen om kommunism

Dagens DN debatt har rubriken: "Ungdomar har obefintliga kunskaper om kommunism." Artikeln handlar om en ny Demoskopundersökning som bland annat visar att 90 procent av de tillfrågade ungdomarna mellan 15 och 20 inte känner till Sovjetunionens dödsläger. Däremot kände 95 procent till Auschwitz.

Skrämmande men inte så förvånande faktiskt. Om jag ser tillbaka på min egen skolgång, både grundskolan och gymnasiet, minns jag mängder av historielektioner om Andra Världskriget men inte en enda om de kommunistiska diktaturernas förtryck. Och även i media och i samhället i övrigt tycker jag att Andra Världskriget dominerat totalt.

Ansökansslit

Är ledig idag också men dagen har inte direkt börjat med att jag legat i soffan och bläddrat i ett magasin med glansigt papper. Hur ofta jag nu gör det när jag är ledig....
Har skrivit på en ansökan till ett jobb som jag väldigt gärna vill ha. Först hade jag ångest inför att ens skriva en rad och när jag väl kommit i gång tar varje mening lång tid att få till. Överväger varje ord noga. Vill så gärna komma på intervju åtminstone.

Men nu tänker jag bara vara ledig resten av dagen. Sushi-lunch och fika väntar.

Christer bildar

Ösregnar utanför fönstret. För tio minuter sedan sprang jag min runda runt sjön och då sken solen. Ibland har man tur. Lyssnade som vanligt på Christer i p3 medan jag sprang. På måndagar är det programmet Sverigepilen. Varje vecka handlar om en ny stad i Sverige. Idag var det Katrineholm och jag har lärt mig att de har ett orginal som kallas Downtown-Elvis, en gigantisk rondell som är felkonstruerad och att många har japanska sportbilar.

Bra idé tycker jag att låta svenska folket ringa in och berätta om sin stad eller om städer de besökt. Känns som om jag blir lite mer allmänbildad om mitt land.

Insatt politiskt

Sarkozy segrar i franska valet. Jag varken jublar eller deppar. Är för lite insatt i hur han står politiskt jämfört med Royal. Borde ha läst på bättre. Det jag främst vet är att Royal är socialist och förmodligen håller jag med henne i fler frågor. Hade också varit kul om en till kvinna erövrat en presidentpost i ett inflytelserikt land.

Trots att jag jobbar med nyheter, läser min morgontidning och kollar på nyhetssändningarna tycker jag att det kan vara svårt att ta in allt. En sak som jag borde ha bättre koll på är vilka som är våra ministrar. Har ju ändå gått åtta månader sen Alliansen vann valet. En sak är ju att veta vad Carl Bildt, Anders Borg och Nyamko Sabuni sysslar med. De syns ju hela tiden överallt.

Men smaka på de här namnen och fundera på vilka ministerposter de har:

Sten Tolgfors
Cristina Husmark Pehrsson
Åsa Torstensson

Här finns facit.

Stressgången

Nästan varje dag rör jag mig vid Stockholms central. Jag går alltid snabbt mellan tunnelbanan och tågen till Uppsala. På morgonen väljer jag oftast att korsa Vasagatan utomhus för att slippa möta strömmen i stressgången under jord. Är man inte stressad när man går där blir man det. Passerar otroligt mycket folk varje dag, som jag inte pratar med, men som jag ofta iakttar. Särskilt på tåget. Flera människor känner jag numera igen.

Kvinnan som alltid har termos med kaffe, grovt bröd och piller i en filmburk eller de tre kvinnliga barnmorskestudenterna. Personer jag förmodligen aldrig kommer att prata med.

I går kväll när jag rusade genom stressgången på väg mot tunnelbanan blev jag stannad av en ung man. Jag trodde han ville fråga om klockan eller om vägen men han sa hej och berättade att han kom från en kristen förening. Jag tackade nej utan att fråga vad han ville och rusade vidare. Nu i efter hand kan jag undra vad han hade tänkt säga sen. Ta med mig på ett möte och försöka frälsa mig på plats? Undrar också varför han stoppade just mig i vimlet. Ser jag kristen ut? Är det kanske något med mina nya brillor?

Kings Of Convenience - I'D Rather Dance With You

Så skön låt, som jag kan lyssna på hur många gånger som helst, och videon är så härlig. Sångaren Erland Øye får en grupp med små balettdansöser att dansa som han. Brukar vilja dansa när jag bara hör låten och med videon rycker det ännu mer i dansnerven.

Bäste Bard

Magnus Bard är den lysande stjärnan på DN:s ledarsida som gör att den inte blir lika mörkblå.

Besvärligt och dyrt

Typiskt SATS. Vill säga upp mitt träningskort och hoppades kunna avsluta det hela med några enkla klick på deras hemsida men icke. I stället läser jag att de kan hjälpa en med det på någon av anläggningarna...självklart ska det vara lite besvärligt. Inget man bara ska säga upp sådär. Kanske kommer receptionisten stå laddad med vassa argument om varför jag ska behålla mitt guldkort.

Men det är vår och snart sommar. Förra året utnyttjade kortet högst tre gånger på hela sommaren trots att hundralapparna drogs från kontot varje månad. I stället vill jag springa, gjorde det idag och det passar mig bättre just nu. Orkar inte ta mig till någon träningslokal efter/innan pendlingen eller när solen skiner. Bara om jag får boxas med mina vänner. Adjö SATS.

Sjungsugen

Hela Sverige festar idag men inte jag. Ratade en dubbelfest, två grannar har fest samtidigt, i Alphyddan. Är fortfarande lite småseg sedan i lördags. Kladdkaka, Kobra och obegripliga kortfilmer passade mig bättre ikväll. Har inte ens sett någon brasa eller käkat någon sill. Jo, just det såg en tv-brasa i alla fall från Umeå och lyssnade på studenter som sjöng vårsånger. Älskar Vintern rasat och sjöng med i nästan hela texten. Jonas tycker att jag är traditionalistisk och det är jag kanske. Blir glad av psalmer som jag hört hela livet och jag saknar skolans musiklektioner när man fick sjunga.

Några klassiker från skoltiden jag har kunnat texterna till:

Samboronbon ("Samboronbon, en liten by förutan gata. Den ligger inte långt från Rio de la Plata")

Ut i Östersjöns mörka djup ("Simma lilla sillen han var så sjuk, han hade flunsa som han fått under isen han kämpa tappert men kom aldrig fram dit")

I januari månad 1903 ("och med knogar och med påkar gick till Tegelbacken för att skipa rätt")