Mot Italien

Ryggen värker redan lite. Har varit på mitt första body pump-pass sedan maj. Mina muskler har verkligen mjuknat. Känns bra att jag äntligen har tagit mig i kragen och klivit in i en SATS-lokal. Har inte varit särskilt lockande den senaste tiden när det varit så varmt. Förutom att det är bra för min kropp känns det nödvändigt för att motivera mitt medlemsskap. Varje månad ger jag SATS flera hundra kronor oavsett hur mycket jag tränar. Snacka om att de toktjänar på det under sommaren. Hade man behövt köpa ett sommarkort, som på Friskis och Svettis, hade jag och många andra inte gjort det. Det är klart skönare att springa ute och cykla när det är varmt.

Kommer snart att kunna skriva en bok eller nåt med titeln: Jag och min cykel. För några veckor sen blev ju min sadel stulen och igår tappade jag nyckeln och blev tvungen att lämna hojen vid Slussen över natten. (Den var fastlåst vid stället) Som tur var hade jag, helt oväntat, en extranyckel i nattduksbordslådan. Är nog inte meningen att jag ska ha en cykel.

Nu ska jag träffa Anna-Maria som för några timmar sen kommit hem från Montenegro. Ännu ett land jag vet väldigt lite om. Hinner bara ses en snabbis för vid tre i natt måste vi börja åka till Cityterminalen och ta bussen till Skavsta. Dryga två veckor i Italien, Rom och Amalfikusten, väntar. Men blogga tänker jag förstås försöka göra ändå. Bloggberoende som jag visst blivit.

Sunkiga Bofillsbåge

Efter en skön stund hos frissan, med huvudmassage, promenerade jag länge runt på söder. Hade flera timmar för mig själv i solen innan det var dax för sushi-middag med vännerna. Gillar att kolla folk och satte mig vid Bofillsbåge, Södrastation, med en tidning. Sitter sällan där och upptäckte att det var rätt sunkigt. Inte alls som fiiina Tessinparken vid Karlplan, några minuter från mitt hem, eller Nytorget som också ligger på söder. Det var skräpigare och de flesta som hängde där såg så slitna ut trots att de var unga. Alla rökte frenetiskt och många satt med systemetpåsar fast det bara var eftermiddag. Det var inte precis vin/öl och picnic utan fylledrickande. Kände mig faktiskt lite malplacée, för att svänga mig med lite franska.



Plötsligt när jag satt där och glodde kom en man fram till mig och frågade:
Är du arg på någon? (Oj, har han sett mina blickar eller...tänkte jag lite förskräckt)
- näe....
Är någon arg på dig?
- näe...
Men varför sitter du då ensam?
- Äh...jag väntar på mina kompisar.

Efter den konversationen ville han sätta sig ner bredvid mig och jag svarade motvilligt ja. Han luktade lite öl och såg rätt sliten ut. Minns inte vad han hette men han var 36 år, djurgårdare och hade blivit sviken av nån tjej. Pratade i några minuter innan han reste sig, gav en komplimang, och ropade: hälsa Östermalm!

Skumt var ordet. Det kanske verkar lite som om jag håller på att driva en hatkampanj mot min egen stad. Sist klagade jag ju på T-centralen. Behöver nog bara komma bort en stund så det är ju tur att jag flyger till Rom på söndag. Älskar ju stan egentligen men den har sina fläckar.

Nu ska jag sova och imorgon är det sista jobbdagen innan semestern. Kanske någonsin....eller i alla fall på väldigt länge.

Fula T-centralen

T-centralen är verkligen ingen trevlig plats. Just nu vimlar det av turister där, svenskar och utlänningar, och det är dit de flesta går. Många, som bara är där en helg, hinner kanske bara med området runt T-centralen. Inte kul. Var där idag och det var ingen njutning. Hela området runt plattan är ju just nu en byggnadsplats där det är tjockt med folk. Dammigt och fult. Det som också stör mig, när jag ändå är igång, är att det ofta står en person på plattan och predikar i en mikrofon om gud. Högt pratar de om Jesus och att man måste lämna sitt liv i guds händer. Har de tillstånd till sånt? Ser sällan några som lyssnar utan de flesta skyndar snabbt förbi.

Hoppas T-centralen blir en bättre plats snart. Ett område som alla besöker borde vara finare än såhär. Men förhoppningsvis är det därför det byggs överallt. För även om knarkhandeln kanske inte går att bygga bort finns det mycket annat vi kan polera. Fast plattan-mönstret, som syns på bilden, får ingen måla över. Det gillar jag.

Jenny Wilson som sällskap

Min frisör Madde har tandvärk. Hon skulle ha trimmat min frisyr idag inför semestern och kvällens grillmiddag men hon hade för ont för att gå till jobbet. Hade dragit ut en visdomstand. Ska dit på torsdag. Istället har jag varit vid min älsklingssjö i Älta och haft det skönt. Hittade en egen klippa där jag låg och lyssnade på sångerskan Jenny Wilson som var dagens sommarpratare. Hon var kul att lyssna på. Skön röst och så där lagom filosofisk. Hade det riktigt bra. Satt med fötterna i vattnet och bara lyssnade. Märkte först inte att en man satt sig bakom mig på "min" klippa. Hörde plötligt hur någon pratade mitt när Jenny Wilson berättade om när hennes mamma dog i cancer. Efter några artighetsfraser vände jag åter ansiktet mot solen. Kände mig lite kall och tråkig men hade ingen lust att prata med någon främling. Stunden var bara min.

Snart ska jag på grillmiddag hos Karin men först umgås lite med familjen, moster och mormor. Är i grannhuset, hos mina föräldrar. 3 dagar kvar till 3 veckors semester!

Kvalitetstid

Fruntimmersveckan och min namnsdag idag. Inget jag brukar fira. Min bror Anton fyller också år idag, 29, så jag hamnar liksom i skuggan av det. Men det gör inget alls. Konstigt att fira sitt namn faktiskt. Dessutom är det Kristina imorgon och det heter jag också så kan väl köpa mig en glass då eller nåt. Har varit ett dygn på Antons tjej Moas mammas landställe i Tyresö. Var verkligen vackert och idylliskt. Tre fina hus med terasser och trädgård som låg på ett berg med världens utsikt över havet. Vi, min familj och Moas, satt ute hela kvällen och gick inte in förrän vid ett. Åt massa gott, spelade fotboll (ja, inte jag så mycket men grabbarna och mamma) och tillslut lappleken.

Alla skriver en massa kändisnamn på lappar och sen ska man förklara för lagkompisen vem det är utan att nämna något namn. Kul och rätt svårt när man börjar bli trött och fått i sig lite vin. Gäller att vara uppfinningsrik. En annan gång när vi spelade skulle jag förklara Arne Hegerfors för min pappa. Om efternamnet sa jag: "Den första delen låter som en fågel (Häger) men på stockholmska och den andra delen som vatten i naturen)

Härligt att bada i havet också. Ska bli mer av snart. Om en vecka är jag i Italien och därför känns det inte särskilt tungt att det redan är en ny arbetsvecka med uppstigning 5.

Bilderna är tagna av min mästerfotograf till bror: Viktor.

Sadeltjuv vid Slussen

Varför knycker man någons sadel? Kan väl inte va mycket värde i en sån. Idag när jag slutade jobbet och skulle hoja hem upptäckte jag att min sadel och tillhörande stång var borta. Blev helt paff. Började knalla längs med Skeppsbron i riktning mot Gärdet där jag bor och hoppades se någon cykelbutik. Men tillslut fick Jonas upplysa mig om att jag behövde ta mig ända till Odenplan för att få en ny sadel. Tur att jag är en som gillar att promenera. Slussen till Odenplan är en bit. Nu är jag 500 kr fattigare och trött i ben och huvud. Hade egentligen sett fram emot en lugn eftermiddag i solen med min bok. Vad snabbt allt kan ändras. Ska väl va glad att inte hela cykeln var borta kanske.

Urban Outfitters till Stockholm

Jag har varit i butikerna i USA, Kanada och England. Nu är det äntligen dags för Stockholm att få en egen Urban Outfitters-butik! Är verkligen en kedja som jag önskat skulle komma hit. Har en hel del i garderoben som kommer därifrån och det är alltid kul att bara kolla runt där. Hoppas den svenska butiken håller samma stil. Jag har inte hittat någon information om när exakt den kommer att öppna men det blir i alla fall i de gamla biograflokalerna Röda Kvarn på Biblioteksgatan 5.

När får vi en kvinnlig statsminister?

Om två månader är det val. Jag kommer att göra som många andra och bestämma mig sent. Därför bryr jag mig inte så mycket om de opinionsundersökningar som visar hur vi skulle ha röstat om det var val idag. Det är inte det och därför blir det där alltid fel. Just nu kan jag tänka att jag vill rösta på Feministiskt initiativ i protest mot de etablerade partierna som totalt ignorerar jämställdhetsfrågorna. Utom Kd då som vill införa vårnadsbidrag och det tror jag inte på. Under Almedalsveckan var det helt tyst om de frågorna. En fråga som jag särskilt saknar hos Socialdemokraterna är när det är dags för en kvinnlig statsminister. Persson verkar ju vilja sitta kvar en mandatperiod till och och ingen i partiet verkar protestera. Det är skam. Nu räcker det med manligt styre! Och jag tror inte på att det inte finns kompetenta kandidater. Det handlar om makt, precis som på så många andra håll i samhället. Odemokratiskt är det rätta ordet.

Allsång på Debaser

Var på Allsång på Debaser igår. Var länge sen jag var ute och festade. Först fick jag nästan torgskräck och kände mig uttittad av alla trendiga människor men sen var det bara kul. Vi hängde en stund på uteserveringen i den sköna kvällen innan vi upptäckte den låååånga kön för att gå in. När Catti Brandelius drog igång allsången tillsammans med Weeping Willows blev det direkt ett riktigt drag. Oj, vad indiemänniskor gillar att sjunga. De flesta tog seriöst på det hela och kollade intensivt i allsångshäftet och sjöng med i låtar av bla Marit Bergman och Morrissey.

Med hes hals åkte jag nöjd hem vid två-tiden och längtade hem till min säng. Första sovmorgonen efter 5 dagar med uppstigningen klockan 5.

Nu har Jonas lämnat Kirgizistan för två dagar i Moskva. Dit vill jag också åka någon gång så jag hoppas han blir biten och vill dit igen. På måndag blir det pusskalas!

Libanon

Det går inte att ta in och förstå. Bomberna som faller och människorna som dödas. Hela dagen idag och igår har jag lyssnat på Ekots nyhetssändningar på jobbet. Det har varit lite att rapportera till våra kunder för sändningarna har dominerats av det som händer i Libanon. Egentligen borde jag vara helt skakad efter att ha matats med det som händer hela dagen. Har hört intervjuer med förtvivlade svenska mammor som är fast i landet med sina barn. Men det är jag inte. Jag hör vad de säger men kan inte ta in det.

En person som inte kan blunda för vad som sker är Martin som är där och jobbar som fotograf för Aftonbladet. På sin blogg berättar han vad han upplever mitt i stridens hetta och lägger ut nytagna bilder. Imponerande att det finns de som har modet att vara där och ge oss de viktiga bilderna och berättelserna. Särskilt efter att så många journalister dödas i krig varje år. Senast fotografen Martin Adler. Jag har svårt att tro att jag någonsin kommer att våga det.

Zidane har fel

Hela världen förundrades över hur fotbollsstjärnornas stjärna Zindine Zidane kunde skalla Materazzi i VM-finalen. Det skulle ju bli hans storslagna avslut. Visst, det var verkligen korkat och fult gjort men kanske inte helt oförståeligt. Eller, sånt händer överallt. I stressade situationer kan folk som är fulla av adrenalin slå varandra på käften. Det konstiga är att Zidane inte ångrar det han gjort.

"Det skulle ju innebära att jag tyckte att han hade rätt att säga det han sa", svarade han i en intervju. Nej Zidane, så är det inte. Det skulle visa att du inte tog det italienaren sa på allvar. Det rätta vore att söka upp honom i efterhand och snacka istället. Såklart. Tycker Zidanes uttalande låter som om det kom från en unge i en sandlåda. "Men jag hade ju den röda spaden först och ´därför var det ju rätt att slå honom så att han förstår att man inte får ta spaden." Barnlogik.

Jag kommer och tänka på boken Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk som handlar om manlighet. Om att våldet i samhället hänger ihop med det manlighetsideal som pojkar formas till. För tyvärr fanns det säkert en massa pojkar och män (och kanske också flickor och tjejer) som applåderade när Zidane stångade Materazzi som snackat illa om hans mamma och syster. Som en riktig man.

Svensk sommarplåga i Kirgizistan

Min Jonas är på jobb i Kirgizistan. När han sitter i taxin på väg hem från jobbet hör han en av årets sommarplågor på radion: Boten Anna.

Är inte det lite komiskt? Men spelar kanske ingen roll att kirgiserna inte hajar svenska. Många här fattar ju inte heller den texten.

Boktid

När jag var på landet läste jag ut sommarens första bok. Låter nog futtigt för många men för mig är det en seger. Under terminerna har jag svårt att läsa annat än tidningar och kurslitteratur. Men i höst, när jag ska praktisera på UNT, borde det kanske gå bättre. Den första boken jag läst är "Tillsammans är man mindre ensam" av Anna Gavalda som är en tjockispocket, över 500 sidor, men lättläst. Som jag skrev förut handlar den om ett gäng udda människor i Paris som möts och hamnar av en slump under samma tak. Ingen bok som berörde mig djupt men jag gillade den. Intressanta karaktärer och den väckte endel funderingar. Handlar om ensamhet. Det är jag sällan idag men minns när jag som 19-åring var allena i Florens i 3 mån. Då kände jag mig ofta ensam.



Nu ska jag börja på en ny bok som jag varit lite skeptisk till. "Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist. En skräckis och tydligen ska vampyrer dyka upp i handlingen. Inte min grej, som älskar realism men flera jag känner har proppsat på att jag borde läsa den. Brorsan, brorsans tjej, Karin och Pocketshop på Götagatan. Författaren var ju sommarvärd också, som jag missade, men ska nog lyssna på nätet.

Makalösa Maria Möller

Missade ni Maria Möllers sommarprat igår? Lyssna på hemsidan. Hon imponerade verkligen på mig. Vilken tjej! Satt ute på en klippa, dit vi åkt med båten, och fick kämpa med att behålla öronsnäckorna i när det blåste så. Möller är sångerska, skådis och komiker. Otroligt bra på att härma andra. En stund i programmet bjöd hon in ett helt gäng i studion som hon imiterade tokbra. Det var Ulla Skoog, Silvia, Carola, Björk, Stina Ekblad och inte minst Gollum. Hon sjöng precis som både Björk och Carola och det är inte lätt.

Varför är det så tyst om Maria Möller? Hon är ju grymt mycket bättre än många av de manliga komikerna som syns överallt. Typ Özz Nüjen. Hon borde få pris om hon inte redan fått det!

Radion gör värmen uthärdlig

När det är över 30 grader varmt borde man varken jobba eller vara i en stad. Då ska man vara vid vatten där man kan bada eller på en grön gräsmatta där det finns en hängmatta i skuggan. Imorgon ska jag dit, tillbaka till landet. Ska bli skönt.

Det som är bra med mitt jobb är att jag kan lyssna på radio nästan hela dagen. Idag har jag förutom musikkanalen P3 Svea lyssnat på Pop Non Stop och Christer, oxå i P3. Blir så glad av Christer. Hela det programmet är full av energi, värme och så är det roligt. Ibland lyssnar jag på sommarprataren också. Om personen verkar intressant. Hittills har jag lyssnat på Maria "Tjorven" Johansson, Alexandra Rapaport, Johan Rehborg och lite på Pernilla Stahlfeldt. Alla de var intressanta att lyssna på. Imorgon är det Gringos chefredaktör Zanyar Adami som ska snacka och spela musik. Det får jag inte missa.

Utsikt från jobbet

Med den här utsikten från fönstret är det lite lättare att jobba i värmen. Fast idag var det tungt. Var alldeles för trött för att sitta vid en dator och läsa artiklar om nya bilmodeller och krångliga facktexter om medicin. Var underbart att lägga mig raklång i gräset vid Mariatorget när jag slutade.

Cykeltrött

Trött. Både i huvudet och i kroppen. Dagen har varit minst sagt fullspäckad och en stark kontrast till de slappa dagarna på landet. Började dagen med att kliva upp klockan sex för att cykla till jobbet halv 7. Jobbet, som numera är lite närmare, och ligger vid Slussen. Hur fint som helst! Lokalerna var fräscha men det bästa var utsikten. Från mitt fönster såg jag Katarinahissen, Strömmingförsäljare och djurgårdsbåtar som åkte fram och tillbaka över det klarblåa vattnet. Lite svårt att rikta blicken mot datorn.

När jag slutade ville jag njuta av solen och cyklade till min favoritsjö ute i Älta. Var säkert över en mil dit men det var det värt. Älskar den sjön. Sandasjön. Mina föräldrar tog mig med dit som liten och jag försöker åka dit varje år. (Tack för att jag slipper trängas med alla i Hellasgården) Den är liten och alltid varm. Säkert 24 grader. En annan person som gillar att bada där är Thomas Dileva. Han dyker ofta upp och kommer gående genom skogen i sina färgglada dräkter. Ibland har jag sett honom meditera på klipporna men oftast simmar han bara. Längs med hela sjön! Men idag var han inte där.

Jag låg där ett tag i solen, käkade bigaråer och läste. Sen cyklade jag tillbaka mot stan och bestämde med min kompis Annis att ses lite senare. Så jag tog en vegoburgare i väntan. När Annis dök upp var hon promenadsugen och jag gick med henne till finfina Fåfängan (högt berg med världens utsikt där det ligger ett kafé) där vi träffade Lisa, Kattis och Lisas kompis Karin. Men då var jag bara trött och började snart cykla hemåt. Söder till Gärdet.

Undra hur mycket jag cyklat idag. Flera mil måste det vara. Nu lyssnar jag på Lars Winnerbäcks första skiva: Dans med svåra steg, för att varva ner. Har mycket minnen till den skivan.

Sköna dagar

Myggbiten och lite rödbränd på vissa ställen är jag hemma igen från landet. När jag kom dit var det rått och regnigt men jag njöt av att bara vara. Visste ju att solen var på väg. Har läst mer än halva "Tillsammans är man mindre ensam" och den gillar jag verkligen. Inte så speciell kanske men underhållande.

Underbara dagar har jag haft. Paddlat kajak, åkt båt till mysiga öar, joggat tillsammans med min springande mamma, cyklat, ätit ute, käkat massa glass och jordgubbar...men framför allt har jag badat. När vi kom var det bara 15 ynka grader men det steg till 21!

Först var bara jag och mamma där ett par dagar men sen kom pappa och farfar. Farfar, som är 86 år, byggde de två husen som vi bor i på landet 1956. Även dasset, bodarna och de små trapporna som finns överallt har han byggt. Allt som jag tagit för givet hela livet. Var kul att vara med honom där och höra honom berätta om hur det var på 50 och 60-talen.

Vill inte jobba.....vill ha ett oändligt sommarlov som när man va liten.

Ingen badkruka är han heller farfar!