Vardagspress

Lagom balans i vardagen är nog något av det svåraste som finns. I våras, när jag var mångsysslare, hade jag antingen ångest över att jag hade för lite att göra eller blev stressad över att schemat blev för pressat. Karin skriver att hon förra veckan jobbade och pluggade sammanlagt 60 timmar. Det är mycket och jag tror inte man i längden mår bra av det. Det kände i alla fall jag förra veckan när jag jobbade med tidningen till sent på kvällarna. Hela jag längtade efter att bara vara. Träna, dega i soffan och fika. Imorgon kväll ska jag jobba fast jag egentligen vet att jag behöver slappa efter långa intensiva skoldagar. Så svårt att säga nej bara. Vill ju ligga bra till och inte bli borträknad.
Jonas kompis Röken berättade att han jobbar runt 70 timmar i veckan på ett finansbolag. Dessutom har han fått tillsägelse av sin chef att det inte funkade att han gick "redan" klockan åtta två kvällar i veckan för att träna. Den inställningen är ju helt absurd och kommer bara att slå tillbaka mot företaget.

Måste jag ändå välja mellan arbetslöshet, eller ha nästan inget att göra, och en stressig vardag så blir det nog ändå det sistnämnda. Att göra meningsfulla saker klår ändå att rulla tummarna.

Nu är det hälsovecka i Garnisonen. På fredag föreläser en tjej om stresshantering. Funderar på att gå dit och kanske intervjua henne till den första uppgiften i radiokursen. Kanske kan jag få lite bra knep för en mindre stressig vardag också.