Jobbångest

Det sköna med att vara hemma en dag är att man kan ta sovmorgon, lyssna på P3 och slipper köpa dyr lunch. Det jobbiga är att dagen kan flyta på utan att något egentligen blivit gjort. Mejlen uppdateras, surfar runt en massa och filosoferar. Hade bestämt mig för att skriva ett gäng sommarjobbsansökningar idag men än så länge har jag bara filat lite på cv:et.

I tidningen Journalisten finns massa platsannonser från mediejättar jag inte skulle tacka nej till. Men varför skulle de välja mig? Tänker jag när jag om och om läser igenom sökkraven. Mina futtiga frilansjobb, allt slit med kårtidningen och en termin på journalistutbildningen kan väl inte va mycket att konkurrera med. Synd, för jag vet att jag skulle greja ett sommarvik med bravur. Kanske orkar jag inte riktigt kämpa för att jag, nästan helt säkert, ändå kommer ha ett jobb i sommar som jag trivs med. Men jag vill ju producera egna nyheter, inte bara sammanfatta andras.

Läser i DN om molykulärbiologen Farideh Rezaei som inte får några jobb som motsvarar sin kompetens. Hon är doktor och har tio års studier bakom sig på svenska universitet. Trots det och en massa bra referenser får hon bara avslag på sina ansökningar. Själv tror hon inte att det har med rasism att göra utan om brist på kontakter. Måste vara så otroligt frusterande att sitta på så mycket kunskap som inge vill ha.

Kontakter. Det önskar jag mig i 25-års present.