Göra som Ganslandt

Besvikelse. Det är en av de värsta känslorna jag vet. Oftast visar jag det inte. Jag gör som Lena Endre, Jonas Karlsson och Lena Nyman gjorde ikväll när de inte fick någon guldbagge. Ser glad ut ändå. Men under kvällens guldbaggegala var det i alla fall en som tydligt visade hur han kände.

Jesper Ganslandt. Regissören till den hyllade debutfilmen Farväl Falkenberg. När han inte fick priset för bästa regi böjde han ner huvudet och lutade ansiktet i händerna. Så skulle jag vilja göra oftare. Visa att jag är besviken. Oftast håller jag huvudet högt och håller allt inom mig.

Jag tycker att Farväl Falkenberg i alla fall borde ha fått pris för bästa foto. Det var det jag uppskattade mest med den filmen. Är verkligen underbart när fotot glänser. Det gjorde det i går i dokumentärfilmen Hästmannen som jag såg på kvartersbiografen Tellus. Bara fem minuter hemifrån. Det var en fin film om en man som lever med och för sina hästar på landet. Den bör alla se som vill spegla sitt eget liv. Som en tjej i filmen uttryckte det.