emsellen

En 27-årig Stockholmstjej som är inne på mitt andra år som färdig journalist. Är feminist, ateist, cineast och och har enligt många läskigt bra koll på folk. Har du mött mig så finns du garanterat i mitt minne.

onsdag, mars 15, 2006

Stimulerande dag

Idag känner jag verkligen att jag har valt rätt utbildning. Under förmiddagen var vi på studiebesök på TV4 och fick bland annat vara med på nyhetsredaktionens morgonmöte. Kul att se hur de utvärderade gårdagens sändningar och la ut dagens jobb. Oväntat uppsluppen stämning men kanske berodde det på att 13 pers stod och glodde på dem. Verkar riktigt stressigt att jobba som nyhetsreporter där det gäller att arbeta snabbt. Tror inte riktigt det är min grej. Vi frågade om ingångslönen och killen som visade oss runt gissade på 30 papp. Men han verkade inte ha så bra koll så troligen är det lägre än så.

Efter en promenad över Gärdet och en lunch i kafeterian blev det allvar i 3 timmar. Vi fick se Nahid Perssons dokumentärfilm Prostitution bakom slöjan innan hon, regissören, kom dit till en diskussion. JMK är verkligen bra på att ta dit intressanta personer. Jag hade redan sett filmen men blev nästan mer berörd denna gång. Nahid Persson åker tillbaka till sitt hemland Iran som hon flydde 17 år tidigare på grund av regimen. Hon var då politiskt aktiv och arbetade också som journalist. Två av hennes bröder, som också arbetade poltiskt, fängslades och den ena avrättades! Hur vågade hon återvända? En stor del av hennes familj bor fortfarande där och hon ville ta reda på hur situationen i landet är idag.

Filmen handlar om människors, särskilt kvinnors, situation i Iran idag. Om två unga mammor som prostituerar sig för att få ihop pengar till mat och boende. Vi får se hur de sitter på golvet och röker på medan deras små barn sitter bredvid.

Det var skönt att få samtala om filmen efteråt. Höra om hur det var för Nahid att ta sig fram som kvinna och filmare i Iran. Hon berättade att hon efter filmen hade tänkt: Aldrig mer! Men hon jämför det med att föda barn och att när smärtan har släppt så ångrar man sig och minns inte det jobbiga. 16 priser har hon fått världen över för sin film och förhoppningsvis väckt en viktig diskussion om situationen i Iran idag. Så imponerande med en person som vågar riskera så mycket för att visa för omvärlden hur det ser ut. Idag har hon förlorat kontakten med vissa i hennes familj för att de inte vågar hålla kontakten med henne. Med hennes pappa pratar hon i koder i telefon för att det finns risk att de är avlyssnade.

Ikväll ska jag toppa denna dag och träffa mina journalistvänner Anna och Cilla. Vi brukar alltid ha intressanta diskussioner om journalistik.