emsellen

En 27-årig Stockholmstjej som är inne på mitt andra år som färdig journalist. Är feminist, ateist, cineast och och har enligt många läskigt bra koll på folk. Har du mött mig så finns du garanterat i mitt minne.

torsdag, november 22, 2007

Vackert Winnerbäck

Det vackraste stunden i livet var den när du kom, och allt var förbjudet. Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvudet.

Och det blod som trodde var stilla
det fick du att rinna, och den uppgivna röst som jag nyttja så illa fick du att försvinna.



Sista låten på kvällens winnerbäckkonsert var Dans med svåra steg. Hela jag fylldes med varm nostalgi när melodin började klinga. Var säkert tio år sedan jag hörde den första gången live. Tror han spelade den på Lava på den där festivalen som en tjej arrangerade som specialarbete.

Då var han okänd och osäker. Nu har han landets mest hängivna fans och verkar älska att stå där inför folkhavet.

Måste låta nostalgin leva vidare en stund till innan jag somnar. Lyssnar på Av ingens frö, Fenomena och Under månen också som jag aldrig fick höra live. En svår och jobbig grej hade jag nästan glömt. Trots att jag förut lyssnade om och om igen.